Den 25 januari för fem år sedan var en tuff dag. Det var en jobbig period i mitt liv och ännu jobbigare blev det att få se sin morfar bli sjukare och sjukare för varje dag som gick. Den 25 januari 2010 var sista gången jag såg dig. Jag minns att jag var hemma hos dig och mormor med mamma, jag satt där på din sängkant och höll dig i handen. Du kunde inte prata och du kunde inte ta dig upp och det där glada, varma leendet var borta nu. Men jag såg i dina ögon att du fanns där inne och att du såg mig. När jag satt där i sängen och höll din hand så kände jag att du tröck till lite extra hårt en gång, du tog väl i så gott du kunde. Där brast jag ut i gråt och kunde knappt andas, men jag visste precis vad det var du ville säga min fina saknade morfar. 

 

På morgonen den 26 januari ringde mammas telefon och på displayen stod det "mamma" (mormor), då visste jag precis. Du hade lämnat oss och svävat upp till alla andra fina änglar. Det är hårt att förlora en morfar och ännu hårdare blev det att förlora en vän, du var min bästa vän morfar. Den där morgonen den 26 januari så förstod jag att du antagligen visste att det snart var dags för dig att släppa taget, det var därför du ville ge mig ett extra adjö kvällen innan. Älskade, älskade morfar. Det går knappt att beskriva med ord vilken underbar människa du var och jag önskar mer än allt annat att du var här och fick se mig växa upp, du skulle varit stolt det vet jag. Men kanske, kanske ser du mig där uppifrån, det hoppas jag i alla fall. 

Du finns alltid kvar hos mig, alla våra minnen och allt du lärt mig. Ibland önskar jag verkligen att du var här, att jag kunde få prata med dig alla gånger jag har problem, alla gånger jag lyckats riktigt bra med något eller alla gånger jag bara känner för att prata eller höra på gamla minnen. Att få ta promenader till ån och mata änderna, att gå upp klockan 7 på lördagsmorgonen för att skrämma dig när du satt i köket och läste tidningen eller att gå över till macken och köpa godis och glass. Det låter kanske inte så speciellt, men det var det för mig. Många fler minnen har jag och dem finns kvar och värmer mitt hjärta varje gång jag tänker på dem. Du är på en bra plats nu det vet jag, där du får spela bowling, boule och träffa Jenny. Där kan du ha det bra hela dagarna och bara njuta, där ses vi någon dag men det dröjer ett bra tag. För fem år sedan hade jag en utav mina värsta dagar, men jag är lycklig nu och det vet jag att du är glad för. Och en sak till morfar... JAG ÄLSKAR DIG OCKSÅ!